Blödit




Blödig som jag är så rinner det massor. Emma får reda på imrogon om hon kan åka hem eller inte, om hon inte kan det så missar hon min födelsedag... Och kommer inte kunna åka där ifrån förns 1 Maj. Det här e så typiskt på något sätt, fast det säger man kanske alltid när något dåligt händer.

Nu ska jag ta mig samman och försöka sluta gråta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0